BASSET HOUND

Historia om rasen

Basset hound härstammar från de franska lågställda bassetraserna som importerades till England på 1880-talet. En engelsman, sir Everet Millais, importerade 1874 en Basset Artesien-Normand hanhund från Frankrike. Denna individ var den första franska Basset Artesien-Normand som 1875 ställdes ut i England. Den första importen skedde dock redan 1872 av en Lord Onslow. Engelsk blodhund korsades in och gav Basset hound ett lite tyngre huvud. 1880 godkändes Basset hound som ras av Engelska kennelklubben. Rasen är en långsamt drivande jakthund och är ypperlig i snårig terräng. 1958 importerades den första Basset hound till Sverige. Skallet från en Basset hound är ljudligt. Basset hound är också mycket uppskattad som sällskapshund och utställningshund över hela världen.

Temperament

Basset hound är en lugn, harmonisk hund som kommer när den själv behagar. Temperamentet skall vara lugnt, aldrig aggressivt eller undfallande. Rasen skall vara tillgiven. "Deras näsa är vägvisare genom äventyren av lukt och spår. Med andra ord så skall man ha tålamod, förståelse och helst fascineras av denna utmärkta egenskap för att tillsammans njuta av promenaden. En del raser har som sin största uppgift att tjäna sin herre och förare samt utföra med glädje och entusiasm de uppgifter som åläggs den. En Basset Hound är mycket självständig, lyder för att undvika kontroverser, men fullständigt älskar människor ändå och speciellt om den blir uppmärksammad genom kel och smek. Basseten utgår ifrån att alla andra djur av släktet hund är positiva och trevliga och blir därför ofta förvånade att de inte mottages med förväntad uppskattning från motparten (källa: www.bassethound.se)."

Rasbeskrivning

Basset hound är en rektangulär hund med mycket substans, kompakt, kraftig och rörlig. Den ska ha långa öron som skydd för "lukter" från sidan och löst skinn över ögonen för att dämpa synintryck vid jakt. Ögonen skall vara rombformade, varken framträdande eller för djupt liggande. De skall vara mörka men får tona mot mellan-brunt hos ljust tecknade hundar. Ljusa eller gula ögon är inte önskvärt. Uttrycket skall vara lugnt och allvarligt. Det röda i nedre ögonlocket kan synas. Det får dock inte vara fram-trädande. Öronen skall vara lågt ansatta, strax under ögonlinjen. De skall vara långa, och väl nå förbi nosspetsen på ett nosparti av korrekt längd, dock utan överdrifter. Kroppen skall vara lång och alltigenom djup. Höjden skall vara ungefär densamma vid manke och höftbensknölar, dock kan välvningen över länden ligga något högre. Ryggen skall vara plan och tämligen bred. Från manke till länd skall den inte vara överdrivet lång. Svansen skall vara väl ansatt, tämligen lång, kraftig vid roten och avsmalnande med måttlig mängd grovt pälshår på undersidan.

När hunden rör sig bärs svansen uppåt och böjer sig i mjuk sabelform, inte rullad eller glatt över ryggen. Frambenens övre del har en benägenhet att böja sig något inåt men det får inte vara böjda i sådan grad att det negativt påverkar rörelsefriheten eller så mycket att frambenen vidrör varandra i stående eller under rörelse. Rörelserna är mycket viktiga. De skall vara fria och typiska med god räckvidd framåt och bakben med gott påskjut. Has- och knäleder får aldrig vara stela under rörelse, inte heller får tår släpa i marken. Pälsen skall vara slät, kort och tätliggande utan att vara för fin. Konturen skall vara ren och fri från fransar. En långhårig, mjuk päls med fransar är inte önskvärd. Pälsstrukturen på öronen skall vara som sammet. Vanligen trefärgad, vit-gulröd-svart eller tvåfärgad, vit och gul, men alla kända "hound-färger" är tillåtna. Mankhöjden skall vara mellan 33 - 38 cm.

(klicka för större bild)

< Backa