AUSTRALIAN SHEPHERD

Historia om rasen

I slutet av 1800-talet och början på 1900-talet importerades får till USA från Spanien, Frankrike, England, Australien och Nya Zeeland. Med fåren följde även fåraherdar och deras hundar. Det är till dessa vi kan spåra Aussiens förfäder. På amerikanska västkusten var fåraherdarna kända för att ha "blå stubbsvansade hundar" dessa baskiska fåraherdar och deras blå hundar kom att representera fårvallning, på samma sätt som skotten och Border Collien representerar fårvallning i Storbritannien. I Australien har man träffat på hundar som påminner mycket om Aussies, kallade German Coulies. Aussiens hängivna sätt gentemot sin ägare samt att den vaktade hemmet gjorde den idealisk att ha på farmen. Under senare tid har man sett en allt mer skiftande användning för Aussien. Nu för tiden används Australian shepherd på flera olilka sätt; som räddningshundar, narkotikahundar och assistanshundar, men är även passande för de som vill träna och tävla i lydnad, bruks och agility. Australian shepherd används fortfarande som vallhund framförallt i USA.

Temperament

Rasen skall vara intelligent, aktiv och med jämnt humör. Den skall vara vänlig, dock kan den vara något reserverad mot främlingar.

Rasbeskrivning

Rasen skall vara en intelligent arbetshund med utpräglad vakt- och vallningsinstinkt samt orka med arbeta en hel dag. Den skall vara välbalanserad, något längre än hög och av medelstorlek. Hanhundens kroppskonstitution skall ha en maskulin framtoning utan att för den skull vara grov. Tiken skall ge ett feminint intryck utan att vara finlemmad. Bakben och framben ska vara parallellt ställda. Färgerna är många och färgteckningen mycket individuell. Rasen skall vara uppmärksam och livlig, smidig och vig, solid och muskulös utan att vara klumpig. Ögonen skall vara mandelformade, varken utstående eller insjunkna. Uttrycket skall vara uppmärksamt, intelligent, intensivt och alert. Blicken skall var intensiv men vänlig. Ögonfärgen kan vara brun, blå, bärnstensfärgad eller kombinationer av dessa färger, även fläckar och marmorering tillåts. Blåmelerade och svarta hundar skall ha svarta ögonkanter. Rödbrunmelerade och rödbruna hundar skall ha bruna ögonkanter. Ryggen skall vara plan och stark från manken till höftbenen. Rygglinjen skall var stadig och plan även när hunden rör sig i snabbt trav. Korset svagt sluttande. Svansen skall vara rak, kuperad (ej i Sverige)eller medfödd stubbsvans, som inte skall överstiga ca 10 cm längd. Pälsen skall vara rak eller vågig, medellång på kroppen och måttligt längre i man och krage, vilka skall vara mer framträdande hos hanhundar än tikar. Pälsen skall var kort och slät på huvudet, öronen, på frambenens framsidor samt på hasorna. På baksidan av frambenen och låren skall pälsen bilda måttligt långa behäng. Pälsen skall vara måttligt grov och vädertålig. Färgen kan vara blåmelerad (blue merle), svart, rödbrunmelerad (red livermerle), rödbrun (red liver), alla med eller utan vita tecken och/eller tan-tecken. Det vita på huvudet skall inte dominera och ögonen skall omges av färg och pigment. Pälsfärgen hos melerade hundar mörknar med tilltagande ålder. Mankhöjd för hanhund ligger omkring 51-59 cm, och för tik 46-54 cm.