ALASKAN MALAMUTE

Historia om rasen

Rasens hemland är USA. I Alaska i början av 1900-talet uppmärksammades under draghundstävlingar troligtvis de första Alaskan Malamute hundarna. Det var en eskimåstam som kallade sig för malamuterna som hade dessa unika draghundar. Fler och fler började att använda dessa hundar i sin avel för att få fram en mer uthållig draghund vilket så småningom resulterade i rasen Alaskan Malamute. Försöket att förbättra hundtypen med inkorsningar misslyckades, varvid ett förnyat avelsarbete påbörjades och rasen Alaskan Malamute erkändes/godkändes 1926.

Temperament

En Malamute är väldigt samarbetsvillig men inte slavisk eller krypande. Malamuten lever med dig, inte för dig. Alaskan Malamute är inte en hund för den "orutinerade" hundägaren då den kräver en fast hand då rasen har en stark flockinstinkt och är känd som "intelligent", självsäker, envis och dominant. Den behöver lära sig i tidig ålder att umgås med andra hundar p g a sitt dominanta sätt. Till skillnad från fler andra stora raser är det knappast troligt att Alaskan Malamute används som vakthund, trots sin imponerande storlek, då den sällan skäller. Alaskan Malamute är mycket vänlig mot männisikor och har ingen utpräglad vaktinstinkt. Däremot har den med största sannolikhet varit behjäplig vid jakt och kan därmed utgöra fara för vilt och tamboskap om den släpps lös utan tillsyn. "Linda Smith, uppfödare av Malamuten och tillika omplacerare av rasen, poängterar rasens starka vilja och intelligens som huvudkaraktär och poängterar behovet av konsekvent lydnadsträning med positiv belöning istället för bestraffning. Malamuten behöver bli motiverad för att lyda. Den behöver se en fördel för sig själv för att lyda. Malamuten behöver vänlig och konsekvent träning" (källa: Malamuteklubben.se).

Rasbeskrivning

Alaskan Malamute är en kraftig, ganska tung slädhund som gjord för det tunga och krävande arbetet som draghund. Rastypen ska vara kompakt, muskulär och rektangulär med starka ben. Pälsen ska vara tjock och sträv, inte alltför lång, med tät och fet underull. Färgen är varggrå eller svart/vit, dock alltid med vit buk. På huvudet ska pälsen vara mörkare och med formen av en hätta eller mask. Andra färger är tillåtna men om hunden är enfärgad är det endast vitt som är tillåtet. Svansen ska bäras som en plym i en båge över ryggen. Mankhöjd för hanhund är ca 64 cm och tik ca 58 cm.